| |
Oanständigt skönt med vinter
Lax, vingar, lus, klumpar, storlax,
flöden, Gaula, steg, Säveån osv. Sedan laxdebuten 29 juli ifjol har mitt
liv varit fyllt av passion, frustration och ovanstående benämningar.
Laxfiske är en fantastisk sport där fiskarens psyke ställs på prov, i min
värld existerar en rad olika fisken där man inte accepterar tiotals
blankdagar i sträck vilket är en regel inom salarfisket.
Efter årets laxsäsong tog nästa fiske vid, höga förväntningar fanns inom
mig att det skulle drillas stora karpar på löpande band och gäddorna borde
festa på mina feta sillar när jag äntligen fick tid till mitt ursprungliga
fiske. Men så enkelt var det ju självklart inte, tur efter tur avverkades
med tålamod och hopp om den ”store” utan resultat. Då gick man tillbaka
till säkra platser med metoder som visat sig vara vattentäta förut, dock
utan fångst.
En makabert smal gädda 100cm/4,5kg och en karp i Lilla Delsjön var allt
som till slut kom upp efter 15 fiskedagar och de flesta passen var vi två
tappra kämpar. Det är nu laxfiskets hårda skola kommer in i bilden, trots
blankdagar och konstant trixande med tackel och beten accepterade man det
dåliga resultatet som en del av fisket. Tror man på sitt fiske lyckas det
oftast, jag har litat på mig och mina flugor så hårt att min fluglåda är
det mest värdefulla jag äger, det jag menar är att oavsett hur rätt du än
fiskar så är det laxen som bestämmer om och när den ska hugga. Där satt
jag fast med lax i tänket när jag avslutade fiskepassen i sjöarna, nästa
gång händer det garanterat istället för att offensivt kritisera sig själv
för att bli en bättre fiskare. Karpen och gäddan bestämmer inte, de äter
när hungern sätter in och kan luras till ett skrovmål utöver, på rätt
plats vid rätt tid.
Aldrig någonsin har jag känt mig så kluven inom fiske som nu, ju djupare
man gräver i lax vs ”vanligt” fiske desto fler olikheter poppar det upp.
Den efterlängtade vintern har äntligen kommit till oss, tidigare än
vanligt. Nu är det tid för isfiske, eftertanke, nollställning och
förberedelser inför nästa år.
Jag och Henrik Josefsson mötte upp vintern på Hallandsås hos Boris
Lindqvist, ett dagspass i Skräbeån var bokat av Boris. Hemma i Göteborg
fanns ingen snö, norra Skåne såg ut som en vykortsbild av
midvinterlappland.
Efter lite jobb i Falsterbo och ett insnöat Malmö var det några timmars
sömn hos Boris i hans mysiga hus vid västersjön på åsen som hägrade. Tidig
morgon -8 i temp 30 cm härlig snö, bilen packad efter en snabb frulle och
Skåne skulle korsas.
Snöandet hade inte nått hela vägen till Bromölla där sikfisket skulle ske,
förväntningarna var ungefär lika med att hoppas någon får nåt iaf.
Boris var dagens guide, varken jag eller Henke har fiskat i skräbeån
förut, väl nere på zon 2 pekade guiden ut två platser där siken stannar
till och nappar. Klassiskt strömmete med avonflöte, lång tunn tafs och
mask/maggot på kroken där agnet skulle släpa på botten var metoden för
dagen enligt Boris. Solen står ju inte direkt i zenit så här års men
synlig var den, -5 grader en handfull sekundmetrar och högtryck.
Kändes bra med vädret jämfört med gårdagens snökaos i västra Skåne, Boris
ryter till som en äkta Skåning, NEEJ! Han hade kontakt med en större fisk
som slet sig. Några minuter senare står Henke med böjt spö och Boris håvar
en sik i kilosklassen åt Henke. Gratulationer och ryggdunkningar, resans
mål har uppnåtts. Nästa fisk lyckas jag landa, nästan identisk med Henkes.
Överväldigad av denna succé fiskar vi vidare med stora fiskar vakandes
nedströms som får blodet att nå ända ut till tåspetsarna för att värma en
lite extra och tro mig det behövdes. Ingen av de större ville fastna på
kroken under premiärturen.
Vattnet ströps under dagen med 20 cm, tempen sjönk några grader och
resultatet blev 4 sikar, varsin sik att röka till jul och en bonus till
mig.
Fisket i Skräbeån har tydligen blivit sämre på senare år enligt de
frekventa fiskarna, C&R bör utövas på alla större honor och fiskar som ej
nödvändigtvis behövs som föda. Mitt stora intresse för mat fick mig att ta
hem 2 sikar för rökning till julbordet. Så ni kan tänka er hur jag kommer
att skryta om mitt fiskafänge för släkt och vänner om vilken värdefull
fisk de stoppar i sig.
Vi syns på isarna.
Mika / Team EL-GE Sportfiske
|
|
|
