![]() |
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
Desto
närmare vi kommer vintern desto mer sjunker temperaturerna i våra insjöar
och fiskens aktivitet avtar. Man hittar oftast fiskarna efter botten och
kan man anpassa sitt fiske så kan fisket vara sagolikt bra. Fiske med
sjunklina är för många flugfiskare någonting man undviker in i det sista.
Visst är det roligare om en fisk vakar och man kan ta den i ytan men
fisken tar omkring 90% av sin föda under ytan och det bortser vi
flugfiskare ofta från till stor del. Fiske med sjunklina är ett väldigt
aktivt fiske till skillnad från vad många tror, vartefter man utvecklas
till en allt bättre sjunklinefiskare så upptäcker man att man kan lära sig
att läsa ett vatten utan att se vak. Man kan lära sig vilken typ av
insekter som trivs i olika delar och miljöer i en sjö. Man måste inte vara
entomolog för att komma till den insikten, det räcker med att man
memorerar vilka flugor som fiskar bra under olika förutsättningar. När jag
anländer till ett vatten kan jag få en känsla i en specifik vik att här
borde det vara gott om nymfer. Vet man då vilka sländor som kläcker under
sommaren så kan man pricka ganska exakt på vilka nymfer som är aktiva i
viken. Som regel så är stora dagsländenymfer (mellan krokstorlek 4-10)
ganska aktiva under stora delar utav hösten. Men även trollsändenymfer,
flicksländenymfer och corixor utgör en viktig del i många av landets
regnbågssjöar. |
||
|
|
|||
|
Det jag
vill inspirera till i den här lilla artikelserien om regnbågsfisket är
att prova lite "nya" tekniker för ditt regnbågsfiske. Det har tagit mitt
höstfiske till helt nya nivåer sedan jag "upptäckte" hur höstfisket
efter regnbåge kan vara. Henrik Larsson har skrivit en uppmärksammad
artikel där han visar ett flertal flugmönster där han lagt in en
foamrygg. Den här metoden är extremt framgångsrik när vattentemperaturen
sjunker ytterligare och flugorna måste fiskas väldigt långsamt nära
botten. Metoden är densamma som vid Boobynymffisket men här kan man
alltså använda sig utav imitationsflugor som nymfer, iglar eller rena
attrationsflugor i valfria färger och utseende. Sjunklinorna bör ha
sjunkgrad 5 eller tyngre och hela klumpen alternativt hela linan ska
vara sjunkande. En sjunktafs räcker inte för den här typen av bottennära
fiske med flytande flugor. Det gäller att vänta tills dess att linan
sjunkit hela vägen till botten, därefter tar man väldigt långsamt hem
flugan med pauser. Observera att när du tar hem flugan så simmar den
nedåt, och vid pauserna flyter den uppåt. Var hela tiden uppmärksam på
minsta rörelser i fluglinan vid pauserna, fisken tar väldigt ofta när
flugan hänger helt still eller är på väg uppåt. Tänk också på vid fiske
med tunga sjunklinor att nylontafsens längd avgör hur långt upp från
botten som din fluga fiskar. Sätter du två spölängder tafs så kommer
sannolikt din fluga att ploppa upp vid ytan.
|
![]() Vacker öring från Lilla Lövsjön, Gråbo. ![]() Två grymma Hökensåsbågar i toppkondition! En sån här bild vill man inte mörka. (Göteborgshumor) |
||
|
Bilderna i den här artikeln var bifogade i
ett mail från Peter Alexandersson där han avlägger en rapport från
höstens regnbågsfiske: Hej grabbar! Nu är fisket efter "båge" på topp! Jag har fiskat i Kullsjön och på "åsen" (Hökensås) med strålande resultat. Bästa dagen landade jag över 30 fiskar. Små "boobymartinez" på botten har fiskat bäst hitills. /Peter
|
![]() |
||
| [] Copyright EL-GE Sportfiske AB [] info@el-ge.se [] Tfn. 031 - 22 05 70 [] Fax: 031 - 22 05 77 [] Web: Niclas Andersson [] | |||