[ START ]    [ WEBBSHOP ]    [ OM OSS ]     [ LÄNKAR ]

Emil drog till Örekilsälven för några dagars laxfiske. Tomhänt började han först tvivla på det han höll på med, men vände snart tankarna kring mer invecklade filosofier kring "varför"? Läs mer om hans tankar och idéer kring laxen och laxfisket.
 

Många med mig börjar tvivla över sin tillgivenhet till laxfisket under den gångna säsongen. Laxfisket är ena stunden det absolut enklaste fisket man kan bedriva för att sedan växla till ett fruktansvärt invecklat myller utav klumpar, tafsar, kastvinklar och flugor.

Min egen teori är att det till stor del handlar om en slump den här tiden på säsongen. Nystigen fisk kommer i stötar och det gäller att vara på rätt ställe vid rätt tid. Men jag inbillar mig även att man måste ha rätt fluga och fiska denna i rätt hastighet.  

Gällandes tidpunkt att fiska på nystigen fisk så föredrar jag tidiga morgnar och förmiddagar, det är ett ljus som ”känns rätt” och älven vaknar till. Dessutom är det generellt ingen som fiskat i älven på ett par timmar och vattnet har fått vila. Mycket fisk flyttar sig i poolerna under de mörkaste timmarna, särskilt vid klart väder och lågt vatten. Väljer du att fiska tidigt på morgonen är chansen stor att du är först på dessa fiskar. Just när man lagt den sista repan i Örekilsälven kan det vara intressant att stå i mörkret på Kvistrum bron och kika på fisk som stiger över nacken. Kan vara ett riktigt skådespel! 

Ett sätt att effektivisera sitt laxfiske är ju att fiska vid optimala förhållanden, på detta sätt minimerar man sina pass då man inte känner någonting och självförtroendet vacklar.

Vad som är optimala förhållanden kan diskuteras. Vid ett flertal tillfällen under den pågående säsongen så har jag vid kraftigt stigande älv bokat upp fiske dagarna efter. Älven har klarnat och sjunkit lätt, men ingen lax har visat sig. Detta är ju normalt vad man betecknar som optimala förhållanden. Teorierna är många, här följer ett par intressanta: 

Stjördalsälven, älven flommade på 70 kubik, sjönk fint och klarnade. Ingen fisk kom!

-         Det var den första regn flommen för säsongen och en av teorierna jag stötte på var att det var så pass torrt i marken att många lukter och smaker då inte frigörs till älven. Laxen i älvmynningen får svårt att känna av vattnet.

-         Laxen stannade på de olika privata sträckorna i Stjördalsälven, så kallade ”holdingpools” och därför såg man inget på SJFF:s sträckorna som vi fiskade på. I Efterhand kan jag konstatera att det inte togs mycket fisk på de sträckorna heller under den aktuella veckan. 

I andra älvar som exempelvis Örekilsälven så passerar fisken väldigt snabbt på de nedre sträckorna vid högt och ofta grumligt vatten. Fiskar man då de nedre sträckorna (C & B-sträckan) så kliar man sig i huvudet när fiskrapporterna haglar in från sträckorna ovanför. Det handlar alltså om att lära sig vad som är optimala förhållanden för älven man ämnar fånga sin storlax ur. 

Årets besvikelse för min del har varit den vackra Säveån. Kraftverket kör vattnet upp och ner som en jojjo. När jag och Mikael Johansson (Team EL-GE) begav oss till ån för ett havsöringspass på lite hemliga sträckor i mitten av juli och godtyckliga 7-8 kubik så fick vi laxfrossa!

Vi stod utvadade efter varandra på en fin sträcka då jag känner hur jag helt plötsligt har vatten till midjan. Märkligt, vi har ju gått sträckan flera gånger under dagen och det har ju varit djupast inne vid land. Det var det fortfarande. Vattenföringen hade på 20 minuter stigit ifrån ca:8 till 25 kubik. Vi flyter iland och ringer med skakig hand till macken för att boka kort för morgondagen, vilken flom! Svaret kom snabbt från bensinmackens telefonansvarige, det är fullbokat! Vi sliter vårt hår, eller ja inte Micke. Han knäcker en kvist över knäet istället. Vilket fiske de kommer få imorgon resonerar vi och jag somnar med visst vemod den natten. På morgonen klockan 06.00 dyker jag på datorn, hur är vattnet, vad har vi missat? 4 kubik…

Här behövs generellt 15-20 kubik under ett par dagar för att få ett rejält steg med lax brukar det sägas. Här om dagen gick det 19 kubik under en natt igen. Det är som att det sitter en ogynnsam laxfiskare vid spakarna på kraftverket och skrattar.

De yttre förhållandena är av stor vikt för ett framgångsrikt laxfiske. En detalj vi inte kan styra över, resten är dock upp till oss. Ibland kan jag bli smått trött på laxfiskares eviga diskussioner kring än det ena än det andra som alltid går ut på varför man misslyckas. Egentligen är det hela rätt enkelt. Fiska i rätt vatten, vid rätt tidpunkt, på rätt plats, rätt fluga, rätt presentationen, rätt teknik, rätt utrustning och rätt mycket tur, så smäller det. Enkelt, eller hur? Ibland grubblar jag över varför det blir så många timmars laxfiske när resultatet alltid är så magert. En god vän, som förvisso landat flera laxar trots få turer till laxvatten, sa att "det är de sämsta flugfiskarna som väljer att fiska lax, för då har man alltid något att skylla på när man gått tom”. Det kanske är så, men drömmen finns ändå att en dag få bända i tio kilo silver från Kattegat i Säveån.

[ Tillbaka till profeterna ]

Emil Lööv grubblar sig gråhårig kring "världens största och dummaste vitfisk" - laxen.

Jaha, är det så den ser ut, laxen. Hur svårt kan det vara? Men kanske än viktigare, är laxfiskaren för dåliga för annat fiske?

En av fördelarna med laxfisket är att det är kul att kasta med tvåhands, för en del är detta viktigare än fisket i sig. Kanske är det den livlina som får oss att timmer efter timme härda ut i jakt på vårt eftertraktade silver?