[ START ]    [ WEBBSHOP ]    [ OM OSS ]     [ LÄNKAR ]

Numedalslågen 2008.
Text & foto: Martin ”Punkar’n” Karlsson

Vi var ett gott gäng som samlades utanför El-GE sportfiskes butik i Göteborg en tidig torsdagsmorgon i augusti. Målet var ”Lågen” och dessa laxrika strömmar. Fyra timmar på vägen och campen uppenbarade sig. Numedalslågen är en mycket attraktiv flugfiskeälv som håller en hel del stor fisk, men kanske viktigast är dess tillgänglighet. Bara 5 minuter till fots från campen når man ett flertal fina och bra pooler. Väljer man bilen så är transporttiden den samma för att komma till två andra, mycket attraktiva, ”kortvald”. Den är som gjord för en lång weekend. Att älven fiskar bäst perioden augusti fram till den stänger i september gör den till en bra älv för den som redan avverkat laxfisket i juni. Ett fint ställe och tillfälle att förlänga säsongen.

Ett gott bemötande och en grundlig genomgång från en av ortens mest rutinerade guider svingade oss rakt ut i älven. Här är man generös med sin information och värdesätter verkligen att tillresta sportfiskare skall lyckas med sitt fiske. Guiden förklarade att älven var förhållandevis stor och lätt färgad. Han försäkrade dock att det skulle sjunka inom något dygn. Sjunklinor och lite större tuber i svart/orange var medicinen för att lyckas enligt honom.

Helt naturligt tog det inte lång tid innan ”gänget” försvann ner till älven. Jag och Emil Lööv, även han från EL-GE:s flugfiskeavdelning i Göteborgsbutiken, stannade kvar på campen och började förbereda för kvällens första middag. Med på resan var bland andra Tellis Katsogianos, kastinstruktör, flugbindare, guide och medarbetare i Team LOOP. Tellis var den första att bryta tystnaden. Ett telefonsamtal till Emil avslöjade att han dragit en havsöring den första repan. En fantastisk prestation med tanke på att det var långt över 20 grader varmt i luften, strålande sol och flomälv. Detta bådade gott. Sanningen var dock, tyvärr, att det blev dagens enda fisk.

Tellis fanns inte enbart med på resan för att visa vad skåpet skall stå, utan bistod med kastinstruktioner, val av flugor och fisketeknik. Något som vi alla uppskattade.

Resans första måltid lagas till vid älvkanten av Emil. Med ett förflutet som kock och egna hamburgare kryddade med färsk chili, var succén given. Efter kaffe och rövarhistorier så var samtliga lätt runda om buken och ytterst belåtna. Snart var alla utvadade i älven ånyo och letade fisken aktivt med diverse flugor och sinktip lösningar. Dagen övergick till natt och fiskeäventyr byttes mot det kapitel som under en fiskeresa involverar skratt, skitsnack och dryck i stugorna.

Morgonen därpå så befann sig de ivrigaste av oss nere vid älven vid fem snåret, tyvärr utan resultat. Under fredagen så fiskade vi på två av älvens hetaste platser. Vi såg en hel del fisk hoppa, men allt för mycket sol och fortsatt något mycket vatten resulterade i noll hugg.

Lördagen såg bättre ut, älven hade sjunkit något och vi hade alla siktet inställt på lax. Fisket inleddes med kolbullar över öppen eld, förnämliga aptitbomber tillredda galant av Emil. Jag tror ingen tryckte i sig färre en tre av denna lägerelds klassiker. Denna måltid var som ett hån mot varje kalori jägare. Detta sköljdes dessutom ner med en stor mängd kokkaffe och Italiensk salamikorv som en provokation mot varje levande dietist! Men det ska poängteras att detta är mat för laxfiske! Och laxfiske under dessa förhållanden är krävande.

Det skulle visa sig att lördagen var dagen då ”Lågen” bidrog med sin generositet till några av resenärerna, medan andra av oss skulle få känna på Laxfiskets tuffa verklighet. Ömsom sol, ömsom moln och en älv som kändes betydligt kallare, pekade på möjligheter. Magnus, en av grabbarna i gänget, var först med att servera rätt fluga, på rätt ställe, vid rätt tillfälle och rätt ryggdunk av fröken fortuna. Tyvärr tog han inte tillfället i akt och bommade två hugg på tubfluga fiskad med en snabbt sjunkande tvådensitets 4,5 meters spets.

Kort därpå sjunger djungeltrumman sina lovord längsmed älven. Tellis har landat en grilse och i takt med att solen börjar närma sig trädtopparna kommer Emil med en profetia om att det beryktade ”laxljuset” har infunnit sig. Emil uppmanar alla att ligga i lite extra hårt samtidigt som han själv drar på en power taper klump sjunk3/sjunk4 med en ca 1,5 meter kort fluocarbon tafs. I änden hänger en svart och grön tubfluga. Älven hade under den gångna kvällen fortsatt sjunka och läget kändes optimalt. Emil tog tillfället i akt och lätt sin tub svinga till över ett områden med stora stenar. Hugget kom utan minsta tvekan och det första hoppen var totalt vansinniga, i stil med en Tarpon. En kort rusning uppströms för att sedan vända nerströms och börja suga backing av rullen. Emils Lecie 13.7' #9-10 är böjt ner i korken. Jag har precis plockat fram kameran då fisken hoppar igen, denna gång slits 0,35 tafsen av. Lite besvikna står vi där, jag, Magnus och Emil. Frågan är hur stor var den? Och vad kunde ha gjorts annorlunda?

I enlighet med Murphys lag, så ser naturligtvis söndagen bäst ut. Bittert, men på något vis klassiskt i fiske sammanhang. För samma dag som man lämnar fisket så ser förutsättningarna bäst ut. För vår del var det ett optimalt vattenstånd och sådär lagom klart vatten. Vi han dock några timmars intensivt fiske och gänget låg i hårt hela förmiddagen, men resultat löst. Innan vi lämnar ”Lågen” pratar jag med en av guiderna, han tycker vi legat i bra och förklarar att gubbarna som dragit fisk de dagarna vi varit där har varit drag och maskfiskare med många år i älven bakom sig. Han förklarar att under dessa förhållanden så är det främst vi flugfiskare som blir lidande, då det är svårare att komma till och svårare ett nå fisken och få rätt drift på flugan. Det som ändå bör sägas är att det var ett sammansvetsat gäng som lämnade Numedalslågen och sällan har jag varit med om att det skrattats så mycket under en fiskeresa. Och ärligt talat, laxfiske är ju lite speciellt. Alla har vi ju hört om ”de där” som drar två veckor till Norge år efter år, men alltid kammar noll. Man undrar vad som driver dem? 7 personer med totalt olika bagrunder och olika liv förenades för en helg i jakten på laxen. Man kan åka hem fisklös från en resa men aldrig tomhänt…

[ Tillbaka till profeterna ]
 

Tellis fiskar av ett hett stråk under en värmande sol.


Punka'n himself visar vad distans innebär.

Laxfiske i underbara omgivningar.

Ahhhh. Punkar'n visar inte bara upp sin otrolig smidighet, utan även sin över-
exponerade kropp. Ett ofrivilligt dopp gav inte bara förbipasserande en inblick i
denna gurus livsåskådning, utan även vad det innebär att bo i norra europa.